psykotiskaoljud

Josefiné [hjärteregn] Emil

Äckliga tankar och inredning

Kategori: Allmänt, Mamma, maskrosbarn, pappa, personligt

Sitter ensam och dricker vin och känner mig som en jävla alkis. Emil drack vin till maten, jag drack cola. Han har druckit 2 glas nu och en stout. Jag är på mitt andra glas och har druckit en cider också. Ändå känner jag mig som en alkoholist. 
Tror det är för att jag tycker om det där första ruset man får. När man blir glad och pratig. Samtidigt som jag mår bra då så mår jag ändå dåligt för jag verkar gladare än Emil och det måste väl betyda att jag är alkoholist?
 
Grejen att jag tycker om att vara lite lullig borde väl göra mig till en alkoholist? Om Emil sa till mig att han ville bli full hade jag inte tyckt att det var konstigt. Det hade varit normalt. Det som gör det konstigt om jag vill vara full är för att mina föräldrar är alkoholister och jag vill inte känna att jag är som dom. Det känns som att jag är det när jag vill bli full.
En grej gör mig ledsen, och det ger mig dåligt samvete för att jag blir ledsen över det. De senaste gångerna vi har druckit har jag inte känt nåt rus. Asså dom senaste 5-6 gångerna vi har druckit. Jag vet inte varför heller. Ibland äter jag mindre innan vi dricker för att jag vill känna ruset. Mår dåligt över det också. Har inte sagt det till nån. Inte ens till Emil. Det känns så äckligt att jag gör så. Och att jag känner så. 
Emil spelar CS. Det är därför jag dricker ensam nu. Han körde en karta, han sa att han bara skulle göra det, men nu är han inne på andra kartan.
Första kartan höll jag mig sysselsatt på. Drack cider och satte upp kakeldekoren. Men nu dricker jag vin och bara sitter här och väntar. Har ingen att prata med eller nåt .. ibland hatar jag att jag inte har några kompisar. Samtidigt kan jag inte lita på någon.
Jag orkar inte skriva mer nu. Mår dåligt över alla mina tankar och känslor.
 
Före bild på köket. Hade redan börjat sätta upp dekoren när jag kom på att jag ville ha en före bild. Och det är lite skit ivägen också. Men men. Jävligt tråkigt kök.
 
Efter bild. Ser mycket finare ut. Vet inte om jag ska sätta upp på resten. Ska prata med Emil sen. Kunde inte sätta nån bakom kranen heller. Behöver kanske skära en sån isf så det passar men det kan se konstigt ut. Får se. Knopparna är så himla fula också. Man skär sig på dom hela tiden och dom fastnar i byxfickorna. Igår fick jag ett köttsår på mitt finger när jag skulle göra nåt i nåt skåp. Jag vet inte hur mycket man får ändra i en hyreslägenhet? Vet inte om man måste prata med HSB om man vill sätta i nya knoppar?
 
 
Sen tänkte jag fråga vilka det är som läser här? Har blivit några fler regelbundna visningar. Inte många alls men det lilla betyder ändå något för mig (:
 

Jag är handen som håller flaggan.

Kategori: Allmänt, pappa

Det gick bra på mattelektionen igår. Läraren gick igenom lite papper och så, och jag fick välja mellan 3 böcker, jag valde den jag redan lånat för dom andra var för svåra. Satt iaf kvar hela lektionen, sen gick jag till Emils jobb och vi gick till Jysk, köpte stolsdynor. Sen gick vi till Ica för Emil skulle hämta ett paket, sen gick vi hem.
Sen gjorde vi inte så mycket, kolla på The walking dead typ. Tvättade också. Asmycket.
Tänkte sova längre imorse men det gick inte, så gick upp typ halv 7. Ska inte vara på bibblan förrän kl 13.
Har pratat med far också, han ska hämta oss i Gbg när vi kommer dit och köra oss till min syster. Han börja tjaffsa om Tina också. Han är så dum. Typ: fan va jobbigt att jag behöver gå med mina barn till läkaren. Jag måste göra allting för att eran mamma sa upp föräldraskapet. Jag ba: men du gjorde ju ingenting för oss när vi var små. Han ba: jag fanns allting för er. Jag ba: okej. Det var Tina som fick göra allt det du gör nu innan. Han ba: nu ska vi inte tjaffsa om detta. 
Han är störd. Fattar inte vad det är för fel på han. Han bara klagar på att han är förälder. Varför skaffade du barn då? Jävla mähä.
 
Men skitsamma. Han ska skicka min julklapp denna månaden. Yey. Lagom och så. 
Och jag har fått pengar idag (: skicka över hälften till Emil som får vara min bank. Annars för jag bara över massa när pengarna tar slut så sparar jag inget. Ska försöka att inte köpa så mycket denna månaden. Måste iaf köpa tågbiljetter och så, men annars tror jag inte det är nåt speciellt. Funderat på en peruk men vet inte. 
Menmen.
 
 

My kiss, can you feel it yet?

Kategori: Allmänt, Mamma, maskrosbarn, pappa, personligt, psykolog

Idag pratade vi om massa saker. Känns konstigt att hon har blivit bättre. Vi pratade lite om den bubblan som vi prata om förra gången, sen om mina tankar jag får när jag ska gå ut eller när jag är ute och går. Jag ska försöka skriva så lättförståeligt som möjligt, mest för mig för att jag verkligen ska förstå. 
När jag möter folk ute så kollar jag ner i marken. Jag gör det för att jag inte vill att dom ska se mig, för när dom ser mig så tycker dom att jag ser konstig ut = dom skrattar, fnissar.
Det hon pratade om idag var att jag, på nåt konstigt sätt, undermedvetet, inte tror att dom skrattar åt mig som jag tror. Jag tror att det är för kläder jag har på mig, mitt smink eller vad som. Undermedvetet så tror jag att dom skrattar åt mig för att jag är en dålig människa och jag förtjänar inte att leva.
Hon förklarade på nåt sätt .. När mina föräldrar gjorde som dom gjorde mot mig, svek mig, valde bort mig, så har jag fått det inpräntat i mig. Att jag inte förtjänar lika mycket plats som alla andra människor. Dom valde ju bort mig av en anledning och enligt mig är det för att jag är dålig, dom tyckte inte om mig, alkohol var till och med bättre än mig. 
Jag är alltså rädd för att folk ska se mig som den dåliga människan mina föräldrar gjorde. Eller som jag tror att dom gjorde. Därför får jag inte ta lika mycket plats, jag får helst inte synas, för jag är ju en dålig människa. En sån som inte förtjänar andras blickar eller uppmärksamhet.
Hon pratade också om att jag inte vill att dom ska se min frustration. På nåt sätt?
Hon sa att när Tina började dricka, och jag inte kunde få henne att sluta, så blev jag ju arg och förbannad. Det är inte konstigt. Men ibland (jag har inte ens sagt det till henne) så blev jag rädd för mig själv när jag blev arg. Jag blev rädd för att jag inte visste hur långt jag kunde gå med min frustration. Jag har slagits pga den. Jag har blivit rädd att folk ska se den, eller nåt? Det var det här jag inte riktigt fatta. Därför jag försöker skriva ner det, för att komma på ..
 
Jag tolkar det som: jag har blivit rädd för att min frustration ska bubbla över och att folk ska se den. Jag vet inte om hon menar att jag är rädd för att jag ska slå nån? Hann inte prata mer om det heller .. 
Jag kan inte bli kompis med Emils kompisar för då ser dom vem jag egentligen är. Dom ser att jag är den där oönskade människan som inte ens mina föräldrar ville ha. 
Så om inte dom ville ha mig, varför skulle då nån annan vilja det?
 
Vi pratade lite om det där med självmord också. Att jag tänker på det. Jag kom på en sak när jag satt där, när jag har tänkt så, och det är när jag tänker på skolan. Det är ingenting jag kan hjälpa, dom tankarna bara dyker upp; det spelar ingen roll om jag inte går i skolan, jag kommer ändå dö. 
Har inte tänkt särskilt mycket på att jag tänker så. Har inte ens reagerat. Det är vanliga tankar för mig. Det är också efter mina föräldrar. Dom har gjort mig sån. Dom ville inte ha mig, dom tyckte jag var dålig, jag dög inte som deras dotter, så varför skulle jag duga till nånting överhuvudtaget?
 
Hon sa också att det är bra att jag tänker på såna här saker. De kan hjälpa mig att bli av med det eller vad man ska säga. För jag har ju aldrig tänkt på det på det här sättet, allting jag gör har varit naturligt för mig. Men det finns en orsak bakom till varför jag har den här bubblan och inte vågar släppa folk inpå livet. Så nu ska jag försöka komma på vad det är.
Hon sa också att jag ska försöka komma på vad jag tänker att folk tänker när dom kollar på mig. Och vad jag tänker när jag ska ut och göra nånting.