psykotiskaoljud

Josefiné [hjärteregn] Emil

wanna leave my life in this world

Kategori: Allmänt, pappa

jag ringde faktiskt min far igår, för att säga att jag inte ville ha kalas. förra måndan sa han till mig o gå ut och han har inte hört av sig sen dess, så jag va ju tvungen att göra det. hur kan man vara så omogen? han verkade bli glad iaf. för att han slipper komma hit. att han inte fattar. jag vill inte träffa dom. dom är helt annorlunda nu, och ska dom behandla mig som skit så kan dom knappast bli förvånade över att jag behandlar dom likadant. skiter ni i mig så skiter jag i er.

om jag tröttnar på mitt eget sällskap? ja. är väldigt trött på mig själv och känner mig väldigt ensam, men jag är hellre ensam än o vara med idioter. jag kan i alla fall lita på mig själv. jag sviker aldrig mig själv. jag vill vara stark, starkare, starkast. men det blir för mycket ibland. ibland vill jag bara lägga mig i sängen och gråta. gråta tills allting tar slut. bara få ur mig allt. det är så jävla befriande. jag vet inte vad de e för fel på mig. ångest? eller varifrån kommer klumpen i magen? och vart är min energi? är så otroligt trött på allting nu. vill bara sova .. jag orkar ingenting. jag gör det ändå. jag tvingar upp mig. alla måste ju bli glada. jag måste vara bra. får inte svika någon. måste gå till skolan. måste sköta pengarna. måste låtsas så jävla mycke inför folk. finns en person jag är helt ärlig mot när de gäller hur jag mår. er andra orkar jag inte med. ni har låtsats för mycke. svikit för mycke. skyll er själva om ni nu vill ha insyn i mitt liv. jag orkar inte med fler falska personer. och ni ska inte ha med mitt mående o göra, för ni bryr er faktiskt inte. det vet jag. annars hade ni inte försvunnit.

try honesty.

Kategori: Allmänt, maskrosbarn, pappa

vad jag inte förstår är hur du kan vara så jävla .. dum i huvet. du tror att du hjälpte oss. varför? hur kan det möjligtvis ha varit din förtjänst? du fanns aldrig där när jag skrek efter hjälp. okej, du kom och hämtade mig ibland. vaddådå? jag hade klarat mig utan det, det var bara de att jag ville att du skulle hjälpa. jag ville att du skulle lyssna när jag berättade för dig vad hon hade gjort. igen. du lyssnade, men du tog inte till dig någonting. du såg mina rakbladsbett. du såg mina blåmärken, du såg hur jag så desperat försökte få uppmärksamhet. jag ville ha din uppmärksamhet. jag ville att du skulle göra något åt problemet. visa att du var bättre. gud va fel jag hade. när vi precis flyttat till dig var du helt okej, då var det mysigt att komma hem. då visste jag va jag kom hem till. jag behövde inte torka upp efter någon, tömma vinflaskor, leta efter vin, se till så att någon kom i säng, kolla så att det fanns mat, och i värsta fall se någon ligga medvetslös på golvet. men efter ett tag förstog jag hur du fungerade. du var det värsta jag visste när jag var liten. du var värre än monstrena under sängen. det måste funnits en anledning till varför jag hatade dig så. och ju längre tid som gick, desto mer fick jag reda på det. när vi bodde där fick jag laga mat ganska ofta, jag fick tvätta, jag kollade så att hon kom iväg till jobbet. jag ville slippa det. jag ville att du skulle ta hand om oss. jag ville slippa vara vuxen för ett tag, för jag blev vuxet för tidigt. jag fick tacklas med känslor man inte borde ha. tankar. allt. kalla mig självisk, visst. jag bryr mig inte om er. jag vet hur jag känner och vad jag behöver. och jag vet hur jag kände då. som att jag var tvungen till att klara av massa saker för att visa andra att det faktiskt går. folk i min egen familj, folk som trodde att dom var bättre. som dom fortfarande tror.

jag fattar inte hur ni kan vara så själviska. de är inte jag som är det. det är ni. vad gjorde ni egentligen då? ni visade ingenting. ni sa inget till någon. sedan gick jag och pratade med folk. en syo, kurator, bup och sedan soc. soc började göra utredningar för det jag berättade de. gjorde hembesök. det var jag som fick skit för det. jag ville inte ha det så. jag ville inte att vi skulle bo där med henne. ingen av oss mådde bra. jag ville bara att allt skulle fungera. jag trodde att jag gjorde rätt, in sa att jag gjorde rätt, men jag ser faktiskt när ni ljuger. jag är van vid det nu. hon sa till mig att det var mitt fel att dom kom. att allt var mitt fel. att jag förstörde familjen. klart jag trodde på henne. hon var ju min mamma. så jag slutade gå till bup, slutade gå till soc. så flyttade vi till pappa, och han är ju som han är. tror att alla har respekt för han.
jag har absolut ingen respekt alls för dig. du har visat hur pantade människor egentligen kan vara. hade jag kunnat hade jag gett dig en fet jävla käftsmäll, men man gör inte så. du ska bara veta hur jävla förbannad du gör mig. jag hade kunnat slå dig. men jag är inte som du. jag är bättre än nu. jag kommer inte mer äckliga ursäkter för att slippa saker, jag gör det ändå. för att jag måste. du är lat, du är äcklig, ful och förjävlig. synd att man inte kan välja sina föräldrar, isåfall hade jag bytt ut mina förlängesen. jag vet att mina ord inte svider, men jag tycker om att skriva vad jag känner och tycker. synd bara att du inte kan läsa .. eller ..? du hade i alla fall inte kunnat slänga ut mig. undra va du hade gjort. slått mig på riktigt? dragit dina dumma förklaringar till varför du inte sa stopp när hon var som värst?
"jag visste inte att du mådde så dåligt".
jag skar mig, jag slog mig, jag slutade äta, vad förstog du inte?
"jag trodde att du skar dig för att de va poppis då".
okej? så jag skulle skära mig för att det var "poppis"? magtröjor har vart poppis, inte fan går jag runt med det för det.
"jag trodde att det var för att du va med hon då".
så jag skulle skära mig för det? du tror inte att jag valde själv att vara med henne? du började dricka öl när du va 25, var de för att du var me morsan eller?

gud va du är dum. skäms för att vara i samma släkt som dig. vill aldrig mer se dig. du förstör mer än du tror. vill inte ens ha kalas med er, fattar du? du borde fan tänka efter. eller .. de är ju inte din smarta sida direkt.
jag vill flytta långt härifrån så jag slipper er.
vill bara kunna må bra och slippa alla känslor ni ger mig.

klistriga tankar

Kategori: Allmänt, dåliga dagar

Dåraktig är du i sanning, om du av två slingrande vägar
väljer den längsta och den, som icke förer dig fram,
dåraktig är du också, om du väljer av vägar i livet
någon, som icke är rak, icke är sanning och rätt.


jag hade studiehandledartid förut, när vi bara sitter och lyssnar. ibland ska vi svara på sånt där nutidskryss. tråkigt tidsfördriv. jag satt och försökte skriva ner mina tankar istället. alla tankar som klibbar ihop och fastnar med varandra och blir till någonting jag inte kan förstå eller beskriva. försöker jag beskriva är det ingen som förstår för man måste uppleva det själv. försök att uppleva mina tankar och mina minnen så ska ni se om ni klarar av attvara så starka som ni vill att jag ska vara. jag måste, måste, måste göra saker hela tiden för att visa omvärldenatt jag mår bra. det dåliga är att jag bara gör det för omvärlden isåfall. inte för min skull, bara för eran. för att det ska se bra ut i era papper sen. jag vet att ni skriver ner allt jag säger. ni skriver ner allt jag gör. det blir många dåliga anteckningar för det är de ni fokuserar på. allt det dåliga. det går bättre nu. nu går jag upp varje dag, jag går till skolan även om jag är sen. vill inte komma mitt i en lektion och det är ju en sak, men jag gårpå nästa isåfall. jag försöker så mycket jag kan, men det kanske är bättre att förändras i långsam takt? så att jag hinner med. men ni tänker inte så. bara jag som vet hur det är tänker så.
försök inte att förstå, de kommer ni aldrig göra.