psykotiskaoljud

jag vet inte hur jag känner. jag vet inte vem jag är. vad jag är. jag tänker att jag ska göra saker. saker jag måste göra. som att plugga. så tar jag fram böckerna och sätter mig i sängen. sen vet jag inte vart jag ska ha boken och då blir jag ledsen. kan börja gråta för sånt nu. eller om jag ska diska, jag blir bara ledsen av att tänka på att jag behöver göra det. det är ju så meningslöst. jag vill bara ligga i min säng. bädda ner mig under täcker och överkastet. känna mig trygg, för där kan ingen komma åt mig.

jag hade möte med min kontaktperson förut. hon tyckte jag såg ledsen ut. så sa jag: jag e sån här hela tiden. så sa hon: nää inte när du är me mig. så sa jag: jo. men jag kanske inte visar det. så sa hon: men du fick väl medicin?
typ .. och? den gör inte mig glad. den hjälper inte. jag kan ta två av den men jag är paranoid och tror att jag kommer dö isf. att de blir för mycke. men man dör inte av de. det lär inte hända nåt särskilt, men är lite rädd för tabletter efter överdosen.

jag vet ingenting. jag är borta. jag orkar ingenting. vill bara ligga här, samtidigt som jag bara vill skita i allt och bara göra massa saker. men jag orkar inte. allt är meningslöst.