psykotiskaoljud

Hemma igen. Idag prata vi klart om glädje, skulle förklara hur det känns i kroppen, vart det känns, om jag ser när någon är glad, vad dom gör isf, massa massa. 

Sånt är så jobbigt att svara på för jag vet inte. Asså vart känns glädje? I under, mitten eller överkroppen? Hela kroppen? Hur känns det mer än att du vill le? Hur känns det i kroppen?

 

När vi gjort klart det börja vi på ångest, oro & rädsla. Mig alltså. Typ.

Nu vet jag att dom värre "attackerna" jag får ibland, när jag börjar hyperventilera, att det är panikångest (ångestattack). Jag har inte vart helt säker innan eftersom jag inte vetat om det är oro, rädsla eller ångest jag känner. Har inte riktigt vetat vad ångest är och vad skillnaden mellan alla är. Vet det mer nu iaf. 

 

Oron är mindre intensiv men ändå negativ. Det jag känner dagligen. Oroar mig för saker jag ska göra, som att åka till jobbet eller bara att vara på jobbet. Oron får oss att ta itu med något. T.ex när jag sitter hemma och tänker på att jag ska till jobbet, då tänker jag ut frågor dom på jobbet kan ställa så tänker jag ut svar. Det är mitt sätt att ta itu med det, för det är mitt personliga skript. Det har jag lärt mig (automatiskt) genom åren så det är mitt sätt att ta itu med min oro, att förbereda mig för saker.

 

 

Rädsla får oss att undvika det som väcker känslan. Rädslan är ofta kortvarigare än oron. 

(Exempelvis så kan rädslan för att tala offentligt leda till att man undviker såna situationer medan oron kan leda till att man förbereder sig bättre).

 

 

Ångest kan uppstå då man inte vet var hotet kommer ifrån eller när man inte kan handla utifrån rädslan. Detta är svårast att förstå för mig. Jag kommer inte ihåg vad hon sa och det är så störande.