psykotiskaoljud

Idag är det min och Emils 3 års dag :3

För tre år sedan var jag så jävla nervös. Han skulle komma hem till mig för första gången. Jag kunde inte äta nånting nästan. På hela dagen, innan jag mötte han, så åt jag ett äpple och en köttbulle. Inte tillsammans, de hade vart äckligt (:

Men jag var så himla nervös, jag gillar ju inte att träffa nya människor, och nu skulle jag träffa Emil, som är kille (brukar inte gilla killar, inte i den åldern), är 4 år äldre och otroligt söt. Inte bara till utseendet, hela hans personlighet. Jag pratade med honom om allt innan vi träffades. Det kändes väldigt konstigt. Just att han är kille och att jag litade på honom så fort. Jag har fördomar och jag har väldigt svårt att inte ha det, om jag inte får dom motbevisade. Asså jag har fortfarande det om killar, men Emil har ändå fått mig att inse att inte ALLA killar är dumma i huvet.

Men iaf.

Jag älskar min Emil mest av allt i hela världen, och jag vill vara med honom föralltid. Han är det bästa som har hänt mig, utan att överdriva. Han har fått mig att må så bra och känna mig tryggare än jag gjort på väldigt länge. Har jag nånsin känt mig trygg?

 

Vissa tycker att alla hjärtans dag är töntigt, att vi borde visa kärlek varje dag istället. Jag bryr mig inte så mycket om just alla hjärtans dag, men eftersom det är våran årsdag så tycker jag bara det är mysigt.